Korrigering av felaktig benställning hos föl och unghästar

I takt med att tillväxtzonerna sluter sig minskar möjligheterna att korrigera det som har blivit snett. Felaktigheter kan inverka negativt på hästens hållbarhet och livskvalitet, och förstås på hästens marknadsvärde. Därför behöver man kontrollera, åtgärda och följa upp den unga hästen ofta under den första tiden, och en hovslagare kan behöva komma ut varannan vecka under en period.

Ta hjälp i tid!

Hovslagaren Rose-Marie Clark är specialist på fölbenskorrigering och vet vilka problem som kan uppstå kring felaktiga benställningar och hur det går att åtgärda. Föl kan, på grund av arv eller hur de har legat i livmodern, födas med en felaktig benställning. Några exempel är veka böjsenor, x-benthet eller ”windswept”, vilket betyder att benen är böjda som om det blåst kraftigt på fölet från sidan. Fölen kan även drabbas av bland annat ballerinasyndrom, parallellförskjutning och bockhov. Rose-Marie har över 50 års erfarenhet som hovslagare, med särskilt intresse för och utbildning i fölbenskor-rigering. Hon berättar att det gäller att reagera tidigt om du får en fölunge som föds med krokiga ben.

– Efter tre månader är det för sent att korrigera något från hoven upp till kotan. Om det ska korrigeras upp till karpus (framknät) måste det göras före sex månaders ålder.

– I vissa fall kan fölets ben räta upp sig av sig själva men då ska de ha gjort det inom några veckor och det är inte värt att chansa. Kontakta en av Jordbruksverket godkänd hovslagare för besiktning av fölet när det är mellan 10 och 14 dagar gammalt.

Inte alltid ärftligt

Det är osäkert om felaktig benställning alltid är ärftligt men Rose-Marie menar att man kan räkna med att få ett inåttåat föl om stoet är det. Hon tror också att problemet nedärvs mer från stoet än hingsten men har sett tendenser hos en del hingstar att vissa problem återkommer hos avkommorna.

Ett föl kan också födas med korrekta ben men sedan efter en till två dygn utveckla en felaktig ben- ställning som till exempel ballerina- syndrom, då fölet går på tå på grund av att det spänner sig i överarmsmuskeln, vilket i sin tur beror på smärta.

Samband med vädret?

Något som Rose-Marie har observerat är att när fölen är mellan 6 och 8 månader är det många som tenderar att utveckla bockhov.

– Jag tycker mig se ett samband mellan vädret och det problemet, på så sätt att det blir färre fall med en snörik vinter. När snön kommer tidigt på hösten slipper fölen gå i leriga hagar som kan skapa hålväggar i hoven. Hålväggar leder till smärta som i sin tur kan leda till bockhov, på grund av att hästen spänner sig, berättar Rose-Marie.

Efterbehandlingen viktig

Det krävs ett stort engagemang och investering av tid från hästägaren om korrigeringen ska lyckas, till exempel i form av promenader och på- och avtagning av sjukbeslag. Man måste också vara noga med att fölet står och rör sig på ett underlag som är optimalt för det aktuella problemet. Tiden för korrigeringen varierar beroende på vilken typ av behandling som krävs och när den påbörjas. Rose-Marie får ibland kritik för att korrigeringen döljer problemet med en inkorrekt häst som kanske inte bör sättas i avel, men hon menar att alla problem inte är ärftliga, och hon tycker att ansvaret ska ligga hos hästägaren huruvida hästen är lämpad för avel.

I videon nedan berättar Ros-Marie Clark och Göran Sandh om benställningar och korrigerande hovvård.