I lopp rids hästarna av professionella jockeys, jockeylärlingar eller amatörryttare. Här kan du läsa om vad de olika licenstyperna innebär och du går tillväga för att börja rida i galopplopp.
Jockey är det engelska ordet för professionell ryttare och det används också i Sverige.
Jockeyn har ett ridarvode och provision på vad hästarna tjänar i löpningen. De flesta är egna företagare. Det innebär att jockeyns inkomster är direkt kopplade till antalet tävlingsritter som ryttaren får och hur framgångsrika hästarna är.
De flesta jockeys träningsrider på förmiddagarna i något stall för att sedan rida löpningar ett antal dagar per vecka under högsäsongen.
En jockey reser mycket mellan tävlingsbanorna. En etablerad jockey rider under högsäsongen tre eller fyra dagar per vecka på olika banor i Skandinavien.
En del jockeys har avtal med en tränare eller hästägare som de då rider åt i första hand. Andra rider åt olika tränare och väljer då självklart den bästa hästen de kan få rida i respektive löp.
En jockey är ofta både liten och lätt men måste också vara både stark och vältränad för att orka rida flera lopp per dag. De flesta jockeys väger mellan 52 och 60 kg.
I Sverige finns lika många kvinnliga som manliga jockeys.
För att bli jockey börjar man som jockeylärling hos en tränare. Under lärlingstiden är lärlingen anställd av tränaren för att sköta och träningsrida hästarna i stallet. Dessutom rider lärlingen i lopp. Lärlingstiden är fyra år.
Lärlingar får viktlättnad för att kompensera deras orutin. Minimiåldern för att bli lärling i Sverige är 18 år. För att bli lärling får man inte vara äldre än 30 år.
För att få många ritter bör en lärling väga under 60 kg.
Det finns ingen jockey- eller lärlingsskola i Sverige. För att bli lärling börjar man ofta som hästskötare eller arbetsryttare hos en tränare. Tycker tränaren att du har rätt förutsättningar, visar talang och vilja kan du kanske bli lärling hos honom/henne när du fått den erfarenhet av att rida fullblodshästar i träning som krävs. En annan bra start på karriären kan vara att gå på British Racing School i Newmarket.
Innan du blir lärling måste du också gå en ryttarlicenskurs. Du behöver också göra ett fys- och konditionstest varje år.
Den som vill rida lopp men väger för mycket för att bli jockey eller bara vill rida som hobby så kan bli amatörryttare. Som amatörryttare får man rida i amatörlöpningar, vilket är lopp som endast är öppna för amatörryttare.
En amatörryttare rider lopp på hobbynivå. Amatörryttaren får inte betalt för att rida lopp. Många amatörryttare har andra jobb och rider bara lopp för nöjes skull. Vissa amatörer arbetar med hästar men är för tunga för att rida proffslopp. Det är också en vanlig inkörsport till att bli lärling. De flesta lärlingar och jockeys har börjat som amatörryttare.
Som amatörryttare får man också rida hinderlöpningar. En amatörryttare som vunnit tio segrar i amatörlopp får dessutom rida sina egna hästar i slätlopp för professionella jockeys och lärlingar.
Vikterna i amatörlöpningar ligger från 60 till drygt 70 kg. Amatörryttare som vunnit mindre än 10 lopp får viktlättnad för att kompensera deras orutin.
Det finns ett åttiotal licensierade amatörryttare i Sverige. Minimiåldern för att bli amatörryttare i Sverige är 16 år.
För att bli amatörryttare ska du gå en ryttarlicenskurs. Du behöver också göra ett fys- och konditionstest varje år.
Innan du går ryttarlicenskursen ska du ha vana av att springa av från startboxar och att rida både canterarbeten och snabbjobb på tävlingsbana i sällskap med andra.
Om du inte har en egen häst kan du börja praktisera eller jobba hos en galopptränare. När tränaren tycker att du har tillräckligt mycket rutin kan du få möjlighet att rida stallets hästar i amatörlopp.
På Galoppappen kan du söka information om alla ryttare som rider i Sverige.
På Galoppappen kan du söka information om alla ryttare som rider i Sverige.