I galoppsporten tävlar vi i olika typer av löpningar. Vissa lopp är endast öppna för specifika hästar eller ryttare. Till vissa lopp måste man anmäla i väldigt god tid. På den här sidan reder vi ut djungeln av olika lopptyper, discipliner och sportgrenar inom galoppen.
De flesta löpningarna i Sverige är slätlöpningar. Det finns också hinderlöpningar.
Slätlöpningar rids på distanser mellan 1000 meter och 3200 meter. Underlaget är dirttrack (en blandning av sand och jord) eller gräs. Utomlands finns det också syntetiska allvädersbanor.
Läs mer om distanser och banunderlag.
Galopp över hinder kallas hinderlöpningar. Det finns två olika typer av hinderlopp: häcklöpning och steeplechase. Häckar är lägre och går att riva. I steeplechaselöpningar är hindren högre och har mer variation.
Hinderlöpningarna rids över längre distanser än slätlöpningar och med högre vikter. Därför går det långsammare i hinderloppen. Distanserna i hinderloppen brukar vara mellan 2800 upp till 4500 meter och hinderloppen rids alltid på gräs.
Läs mer om hinderlöpningar.
Det finns två grundtyper av löpningar, åldersviktslöpningar och handicaplöpningar. I åldersviktlöpningarna bestäms vikten som hästen skall bära av ålder och kön. I handicaplöpningar bestäms vikten utifrån hästens handicaptal.
I åldersviktslöpningar bär hästar olika vikt beroende på ålder och kön. Det kan också förekomma vikttillägg och viktlättnader beroende på hästens prestationer.
Ston har 1,5 kg viktlättnad gentemot hingstar och valacker. I löpningar för arabiska fullblod är lättnaden för ston 2 kg.
Alla hästar debuterar i en åldersviktlöpning. Alla våra klassiska lopp är åldersviktlöpningar.
I handicaplöpningar bär varje häst vikt efter sitt handicaptal. Meningen med handicaplopp är att alla hästar ska ha samma chans, oavsett om de är olika bra, genom att de bär olika vikt på ryggen. Den kapacitetmässigt bästa hästen i fältet bär högst vikt och den lägst rankade bär lägst vikt.
Läs mer på sidorna om vikter och handicaptal.
De allra flesta lopp är för engelska fullblod.
De arabiska fullbloden tävlar i sina egna lopp. Dessa tävlar oftast över distanser mellan 1200 meter upp till 2400 meter vilka rids både på dirttrack och på gräsbana.
Läs mer om sidan om hästen.
Det finns även ponnygalopp där ponnyerna tävlar på en riktig galoppbana. Läs mer på sidan om ponnygalopp.
I de allra flesta löpningar rider professionella jockeys och lärlingar.
Amatörryttare får rida i amatörlöpningar. Vikterna i amatörlöpningar är generellt sett högre än i vanliga proffslopp för att ge även dem som inte är byggda som en jockey möjlighet att rida lopp.
I hinderlöpningar får både professionella jockeys och amatörryttare rida.
Läs mer om ryttare på sidan om jockeys och amatörryttare.
I Sverige delar vi in de flesta löpningar i järn, brons, silver eller guld. I guldlöpningarna startar de hästar som har ett högt handicaptal och i järnlöpningarna startar de hästar som har ett lågt handicaptal.
En maiden är en häst som aldrig vunnit ett lopp. Maidenlöpningar är endast öppna för dessa hästar.
De bästa löpningarna kallas storlopp. De är insatslöpningar där avgiften för att man ska få vara med betalas vid två eller flera tillfällen. Anmälan sker oftast långt före loppen rids. På Galoppappen kan du söka fram alla kommande insatslöpningar.
De allra bästa löpningarna är grupplopp och listedlopp. De håller en viss internationell standard. På sidan om grupp- och listedlopp finns mer information om dessa.
Det finns fem klassiska lopp i Sverige. Läs mer på sidan om klassiska lopp.
Det finns också lopp som inte räknas in i någon av de här kategorierna, exempelvis flera tvåårslöpningar och treårslöpningar.
En annan typ av löpning är kvallöpningar. Hästar ska godkännas i en kvallöpning innan de kan starta i en ordinarie löpning.