Vikter

I galoppsporten är det reglerat vilken vikt jockeyerna ska rida med i loppet. På den här sidan kan du läsa om in- och utvägning, viktlättnader och vad som inkluderas i ridvikten.

Det är alltid förbestämt vilken vikt en häst ska bära i loppet. Hästen bär en viss vikt beroende på hur propositionen till löpningen ser ut. Ridvikten står i programbladet. Vikten inkluderar jockeyn och sadeln.

I åldersviktlöpningar bär hästarna vikt utifrån ålder och kön. De kan också få vikttillägg för vunna prispengar eller segrar.

I handicaplöpningar sätts vikterna efter varje hästs aktuella handicaptal. Det innebär att alla hästar teoretiskt har samma vinstchans i en handicaplöpning. Läs mer på sidan om handicaptal.

Vad inkluderas i vikten

I vikten inkluderas ryttaren och all utrustning, förutom hjälm och spö. Det innebär att ryttaren ska väga sig med kläder, stövlar, säkerhetsväst och sadel. Om ryttaren är lätt och hästen ska gå med hög vikt används en blyvojlock med blytackor.

Alla ryttare måste använda en säkerhetsväst. För att ryttaren ska kunna rida med en säkerhetsväst som uppfyller kraven så ska ryttaren med utrustning väga 1,5 kg mer än vad som står i programmet. Om det står att hästen ska bära 56 kg i loppet så innebär det att hästen faktiskt bär 57,5 kg.

Invägning och utvägning

Innan loppet väger jockeyn sig med sin utrustning (förutom hjälm och spö). Det kallas utvägning. Vikten ska då överensstämma med den angivna vikten. Vågkontrollanten kontrollerar att vikten stämmer, så att inte ryttaren med sin utrustning är för lätt eller för tung.

Efter loppet väger sig ryttarna igen. Det kallas invägning. Då ska vikten vara densamma som vid utvägningen.

Om jockeyn väger in med för låg vikt kan hästen diskvalificeras. Om viktförlusten i slätlöpning uppgår till mer än 0,5 kg eller i hinderlöpning till mer än 1 kg, ska hästen diskvalificeras.

Hästen diskvalificeras endast om jockeyn har tappat vikt, då det är en fördel gentemot konkurrenterna. Om jockeyn väger in med för hög vikt är det en nackdel gentemot konkurrenterna. Jockeyn får ett straff men hästen diskvalificeras inte.

Viktlättnad och övervikt

I banprogrammet framgår det om ryttaren har viktlättnad eller om ryttaren rider med övervikt.

Viktlättnad för orutinerade ryttare

För att ge orutinerade ryttare en möjlighet att rida, skaffa sig mer erfarenhet och lättare få ritter får de utnyttja viktlättnad. Viktlättnaden dras ifrån vikten hästen annars skulle bära i ett lopp. Lärlingar som inte vunnit 30 segrar och amatörryttare som inte vunnit 10 segrar har viktlättnad enligt olika skalor.

Övervikt

Det finns två anledningar till varför en ryttare ibland rider med övervikt.

När ryttaren är för tung och måste väga ut till löpningen med mer än 0,5 kg mer än vad hästen enligt propositionen skall bära, kallas det övervikt. Övervikten måste deklareras redan vid startanmälan. På tävlingsdagen tillåts som mest 1 kg övervikt om jockeyn mot förmodan inte klarar att rida i programmet angiven vikt.

Övervikt måste också tillämpas om vikten annars skulle understiga minimivikten. I lopp för professionella ryttare är minimivikten 52 kilo, minus viktlättnad. I lopp för amatörryttare är minimivikten 60 kg, minus viktlättnad.

Vikter.png

Viktlättnad och övervikt. I det här exemplet ska hästen Logan bära 61 kg. Lärlingen Alina Öhgren har tre kilos viktlättnad, vilket innebär att hon rider med 58 kg. Hästen Surfers Paradise, som rids av jockeyn Louise Petterson, ska bära 50 kg. Minimivikten för professionella jockeys är 52 kg, vilket innebär att Surfers Paradise får två kilos övervikt.

Plustal

I åldersviktlöpningar kan man genom en enkel uträkning värdera hästens teoretiska chanser i loppet. Om du drar av ridvikten från formtalet får du fram ett "plusvärde". Genom plusvärdet kan du bedöma hur hästen "står till i löpningen" viktmässigt jämfört med de övriga. Ju högre plusvärde, desto större chanser har hästen i löpningen.

Om häst A har handicaptalet 80 och bär 60 kilo på ryggen har den plustalet 20. Häst B, som startar i samma lopp, har handicaptalet 70 men bär bara 55 kilo. Det ger ett plustal på 15. Hästen A står alltså fem kilo bättre till än B (20 minus 15) trots att den är belastad med högre vikt.

Ridvikt och hästlängder

Ett kilo betyder en hästlängd i ett 1600-meters lopp. Om hästen A besegrar hästen B med en längd i ett lopp över 1600 meter med lika vikt betyder det att A är 1 kilo bättre än hästen B.

Över kortare distanser än 1600 meter är en längd värd lite mer än ett kilo och över längre distanser lite mindre. Om A hade besegrat B med en längd i en sprint över korta 1 000 meter hade alltså A varit ca 1,5 kilo bättre än B. Men över långa 2400 meter skulle motsvarande hästlängd bara motsvara 0,75 kilo.

Hur kommer det sig då att en längd är mer värd över korta distanser? Det borde väl egentligen vara jobbigare att galoppera dubbelt så långt? Om vi jämför med humanidrotten blir tankegången kanske lite enklare. Det är naturligtvis mycket lättare att slå en konkurrent med en sekund i ett 800-meterslopp än över 200 meter. På motsvarande sätt är det lättare för en häst att besegra en konkurrent med en längd över 2000 meter än över 1000 meter.

Faktaruta: Kilo/vikt-tabell

Förenklat gäller följande kilo/vikt-tabell inom galoppen:

Hästlängder till kilo

1 000 meter – 1 200 meter: 1 längd = 1,5 kilo
1 400 meter – 2 000 meter: 1 längd = 1 kilo
2 200 meter – 2 600 meter: 1 längd = 0,75 kilo
2 800 meter – 4 000 meter: 1 längd = 0,5 kilo

Kilo till hästlängder

1 000 meter – 1 200 meter: 1 kilo = 0,5 längd
1 400 meter – 2 000 meter: 1 kilo = 1 längd
2 200 meter – 2 600 meter: 1 kilo = 1,25 längd
2 800 meter – 4 000 meter: 1 kilo = 1,5 längd

En hästlängd är 3 meter.

Tabellen är baserad på en god till lätt bana. Om underlaget är tungt och krävande måste viktskillnaden justeras ner något.

Faktaruta: Kilo/vikt-tabell

Förenklat gäller följande kilo/vikt-tabell inom galoppen:

Hästlängder till kilo

1 000 meter – 1 200 meter: 1 längd = 1,5 kilo
1 400 meter – 2 000 meter: 1 längd = 1 kilo
2 200 meter – 2 600 meter: 1 längd = 0,75 kilo
2 800 meter – 4 000 meter: 1 längd = 0,5 kilo

Kilo till hästlängder

1 000 meter – 1 200 meter: 1 kilo = 0,5 längd
1 400 meter – 2 000 meter: 1 kilo = 1 längd
2 200 meter – 2 600 meter: 1 kilo = 1,25 längd
2 800 meter – 4 000 meter: 1 kilo = 1,5 längd

En hästlängd är 3 meter.

Tabellen är baserad på en god till lätt bana. Om underlaget är tungt och krävande måste viktskillnaden justeras ner något.

Fler sidor om galoppsportens grunder

FMO160501-2110.jpg

Galoppsporten i Sverige

FMO160501-2110.jpg

I Sverige finns tre galoppbanor och vi arrangerar tävlingar nästan varje vecka. Ungefär 700 galopphästar finns i träning i Sverige. På den här sidan kan du läsa om den svenska galoppsporten.

Läs mer
Folkswood-R4 Meydan 2018 foto Amie Karlsson.jpg

Galoppsport utomlands

Folkswood-R4 Meydan 2018 foto Amie Karlsson.jpg

Galoppen tillhör världens allra största sporter och det tävlas i galopp i samtliga världsdelar.

Läs mer
Major Calloway champ 4463.jpg

Hästen

Major Calloway champ 4463.jpg

Engelska fullblod och arabiska fullblod är de hästraser som tävlar i galoppsport i Sverige.

Läs mer
MOF200705-04109 Magnus Östh.jpg

Yrken och roller

MOF200705-04109 Magnus Östh.jpg

Det finns många yrken och roller inom galoppsporten. Här kan du läsa om några av personerna som står bakom en galopphäst och se vilka olika alternativ det finns om du vill hålla på med galopp.

Läs mer
MOF200712-06610 Magnus Östh.jpg

Utrustning

MOF200712-06610 Magnus Östh.jpg

Galopphästens och jockeyns utrustning är annorlunda än inom andra hästsporter. På den här sidan finns information om bland annat sadlar, viktvojlockar, blinkers, googles och tävlingsstövlar.

Läs mer
Tävling Amatörlöp Elina Björklund.jpg

Handicap

Tävling Amatörlöp Elina Björklund.jpg

Hästens handicaptal är en officiell ranking som anger hur bra hästen är. På den här sidan kan du läsa om handicaptal och handicaplöpningar.

Läs mer
Lopp 2 5159 på Göteborg Galopp.jpg

Lopptyper

Lopp 2 5159 på Göteborg Galopp.jpg

I galoppsporten tävlar vi i olika typer av löpningar. Vissa lopp är endast öppna för specifika hästar eller ryttare. Till vissa lopp måste man anmäla i väldigt god tid. På den här sidan reder vi ut djungeln av olika lopptyper, discipliner och sportgrenar inom galoppen.

Läs mer
DSC_6861.jpg

Distanser och banunderlag

DSC_6861.jpg

Inom galoppsporten tävlar vi på olika distanser och banunderlag. Vanligen ligger distanserna mellan 1000 meter och 2800 meter men det finns både kortare och längre lopp. I Sverige tävlar vi på underlagen gräs och dirttrack.

Läs mer
MOF190606-109840 Magnus Östh.jpg

Så går en tävlingsdag till

MOF190606-109840 Magnus Östh.jpg

Här kan du läsa hur en vanlig tävlingsdag på galoppbanan går till.

Läs mer
FMO150630-10010695.jpg

Galoppordlista A-Ö

FMO150630-10010695.jpg

Galoppbegreppen är många och kanske inte alltid helt lätta att förstå. På den här sidan finns en ordlista med de vanligaste galopporden.

Läs mer
ulriksdal 50 tal från mnotorvägen-Återställd.jpg

Historia

ulriksdal 50 tal från mnotorvägen-Återställd.jpg

I Sverige har vi tävlat i galopp i över 200 år. På de här sidorna kan du läsa om galoppsportens historia i Malmö, Göteborg, Stockholm och Strömsholm.

Läs mer
Tävling Fält_31Okt_002 Elina Björklund.jpg

Guide till formraderna

Tävling Fält_31Okt_002 Elina Björklund.jpg

Programmet och formraderna är en riktig guldgruva med massor av nyttig information. Här kan du läsa om hur du tolkar programmets formrader.

Läs mer