Inom galoppsporten är hästarnas välfärd av högsta prioritet. Svensk Galopp arbetar ständigt med att säkerställa att varje häst som deltar i sporten har de bästa förutsättningarna att må bra.
Hästvälfärd är en central del av vår verksamhet, och vi strävar alltid efter att göra sporten tryggare och säkrare för alla involverade. Våra strikta regler och rutiner, tillsammans med nära samarbete med veterinärer, funktionärer och tränare, syftar till att upprätthålla högsta möjliga standard för hästarnas välfärd.
På den här sidan kan du läsa om några av de viktigaste åtgärderna och regelverken som skyddar våra hästar.
Galoppsporten i Sverige följer flera olika reglementen, inklusive ett särskilt antidopningsreglemente.
Dopning inom galoppsporten definieras striktare än inom humanidrotten. Inom den svenska hästsporten innebär dopning varje form av behandling eller åtgärd som kan förändra hästens prestationsförmåga eller temperament, både positivt och negativt. Endast friska hästar som inte är under behandling får tävla, vilket bidrar till en rättvis och säker sport. Karenstiderna säkerställer att hästar som får läkemedelsbehandling får tillräckligt lång tid att rehabiliteras innan de får tävla igen.
Vi arbetar kontinuerligt för att motverka otillåten medicinering. Prover tas både under och utanför tävlingar. Endast en mycket liten andel av dessa ger utslag för otillåtna ämnen. Vid positiva prov inleds en grundlig utredning för att identifiera orsaken. Oftast beror det på misstag eller olyckliga omständigheter, men varje fall hanteras med största allvar.
Dessutom finns ett särskilt smittskyddsreglemente och strikta vaccinationsregler för att förhindra att hästar drabbas av smittsamma sjukdomar.
Ett av de viktigaste inslagen i hästvälfärden inom galoppsporten är banunderlaget. Hästarna springer i höga hastigheter och det är viktigt att banorna är så säkra och skonsamma som möjligt. De svenska galoppbanorna har ett team som arbetar heltid med att preparera underlaget.
Veterinären kontrollerar banans skick inför varje tävlingsdag och banpersonalen arbetar ständigt med att optimera förhållandena.
Det finns också andra säkerhetsrutiner kring banan. Exempelvis är staketen på banan (”railen”) speciellt utformade för att minimera risken för skador, och startboxarna är vadderade för att skydda hästarna från att skada sig vid start.
På varje tävlingsdag finns en banveterinär, utsedd av Jordbruksverket, som har det oberoende ansvaret för att kontrollera att alla hästar är friska och välmående.
Veterinären genomför besiktningar av varje häst före start. Det inkluderar att kontrollera hästens allmänna hälsotillstånd och att den inte visar några tecken på skador eller sjukdomar. Om veterinären bedömer att en häst inte är i skick för att tävla har denne rätt att omedelbart stryka hästen från loppet.
Under tävlingsdagen bevakas hästarnas prestationer. Om en häst verkar obekväm eller presterar oväntat dåligt, rapporteras detta till Galoppdomstolen som kan ge hästen startförbud tills en veterinärundersökning har genomförts.
Skulle en häst skada sig under ett lopp, finns veterinär och hästambulans omedelbart tillgängliga för att ge snabb och effektiv vård. Det är av högsta prioritet för oss att hästarna alltid får rätt behandling och tas om hand på bästa möjliga sätt under tävlingarna.
Nytt sedan en tid tillbaka är regelverket för användning av spö under loppen. Jockeyn får inte använda spöet i drivande syfte utan bara för att undvika farliga och oväntade situationer mellan hästarna i loppet. Det innebär att det inte får ske några slag för att få hästen att öka farten. Samma regel gäller i träning.
Ryttaren får dock ha med sig ett spö för att undvika fara. Spöet är vadderat och utformat för att vara skonsamt.
Galoppsport handlar inte bara om full fart från start till mål. Precis som i alla andra sporter finns det regler för hur tävlingarna ska gå till. Tävlingsreglementet inom galoppsporten är utformat för att skydda både hästar och ryttare.
Galoppdomstolen, som övervakar varje tävling, ser till att reglerna följs och har rätt att omedelbart vidta åtgärder, såsom avstängningar eller böter, vid regelbrott.
Reglerna omfattar bland annat utformningen av hästarnas utrustning, exempelvis hästarnas skor, för att minimera risken för skador under loppen. Ringmastern, en funktionär i ledvolten, kontrollerar hästarnas utrustning innan loppet.
Startboxar används i alla slätlöpningar för att ge en säker och rättvis start. Startboxmomentet ingår i hästarnas vardagliga träning och innan sin första tävling behöver de genomföra ett särskilt kvallopp där de visar att de klarar av startboxarna på ett lugnt och säkert sätt.
På tävlingsdagarna finns startboxpersonal med stor erfarenhet. De känner till hästarna och vet vilka rutiner som behövs för att lasta dem på ett tryggt sätt. Vissa hästar går in på egen hand och andra behöver hjälp. Hästar som är nervösa i boxarna kan lastas sist, för att inte behöva stå och vänta så länge. Vissa hästar mår bättre av att ha en huva i startboxarna. Hästar som är klaustrofobiska kan få hjälp av ett särskilt startboxtäcke med vadderade sidor, vilket gör dem tryggare. Spö får aldrig användas vid lastning av en häst. En häst som inte vill gå in i startboxen stryks från loppet.
När hästarna tävlar får de tillgång till egna boxar på tävlingsplatsen. Efter loppet leds hästarna runt för att varva ner, och de får vatten och en dusch för att återhämta sig efter tävlingen.
Alla hästar som startar i löpningar måste ha en licensierad tränare som ansvarar för hästen. Tränaren är bland annat ansvarig för att hästen är frisk, förberedd för start på ett optimalt sätt och att hästhållningen i övrigt håller högsta etiska nivå. Tränaren ansvarar också för att de regler som finns för exempelvis medicinering, vaccination och karenstider följs.
Svensk Galopp är licensgivare i Sverige och ställer ett stort antal krav på tränare: kunskapsmässiga, ekonomiska och praktiska. Tränarlicens kan erhållas efter en omfattande tränarutbildning. Kurserna innehåller bland annat ämnen som hästvälfärd, foderlära och träningslära. Licensen kan dras in om inte tränaren uppfyller alla krav.
Stallarna där hästarna hålls måste vara godkända av veterinär eller person utsedd av Svensk Galopp innan licens utfärdas. Både rutinkontroller och oanmälda inspektioner kan sen utföras för att övervaka hästarnas hälsa och förhållanden.
Det finns regler kring hästarnas utevistelse i Sverige, vilket alla tränare är förbundna att följa.
Galopphästar av rasen engelska fullblod rids in redan vid 1,5 års ålder. Forskning visar att tidig, väl anpassad träning är avgörande för att stärka deras skelett och senor. Hästar som är redo kan börja tävla på sommaren när de är 2 år.
Träningsrutinerna anpassas för att ge hästarna bästa möjliga förutsättningar att utvecklas på ett hållbart sätt. De flesta träningspass sker i lugn galopp: snabbjobb görs vanligtvis ungefär gång i veckan. Ryttarna inom galoppsport är lätta för att minska belastningen på hästen. Även utrustningen hålls till ett minimum och spödrivning är givetvis inte tillåtet i träning.
Galopphästar tävlar vanligtvis tills de är mellan 5 och 7 år gamla, men det finns undantag. Vissa hästar fortsätter att tävla upp till 10-12 års ålder. Efter tävlingskarriären får många hästar en ny uppgift som rid- eller tävlingshästar inom andra discipliner. Före detta galopphästar är mycket populära som ridhästar och gör ofta karriär inom andra discipliner som fälttävlan och hoppning.
För de ston som presterat särskilt bra på tävlingsbanan eller som har en stark härstamning väntar ofta ett nytt kapitel som avelsston, och de allra bästa hingstarna blir avelshingstar.
Kontakt för hästvälfärd
Har du en fundering, fråga eller ett påpekande angående hästvälfärd? Ärenden rörande välfärd kan skickas till hastvalfard@svenskgalopp.se
Svensk Galopps hästvälfärdsgrupp
Hästvälfärdsgruppen har till uppgift att belysa djurskyddsfrågor och arbeta för att tillvarata hästarnas välfärd i svensk galoppsport. Den består av medlemmar från de olika sällskapen och från Svensk Galopp AB.
I gruppen sitter för närvarande Hanna Selinus (Svensk Galopp), Eva McLaren (Stockholms Galoppsällskap), Alexandra Granrot (Skånska Fältrittklubben) och Lotta Månsby (Göteborgs Galoppsällskap).
Om du har frågor eller förslag, kontakta Hanna Selinus på e-post hanna.selinus@svenskgalopp.se.
Hästnäringens Djurvälfärdskommitté
Svensk Galopp är också del av Hästnäringens Djurvälfärdskommitté. Det är ett nätverk för frågor kring hästens välfärd, smittskydd samt doping och medicinering.
Kontakt för hästvälfärd
Har du en fundering, fråga eller ett påpekande angående hästvälfärd? Ärenden rörande välfärd kan skickas till hastvalfard@svenskgalopp.se
Svensk Galopps hästvälfärdsgrupp
Hästvälfärdsgruppen har till uppgift att belysa djurskyddsfrågor och arbeta för att tillvarata hästarnas välfärd i svensk galoppsport. Den består av medlemmar från de olika sällskapen och från Svensk Galopp AB.
I gruppen sitter för närvarande Hanna Selinus (Svensk Galopp), Eva McLaren (Stockholms Galoppsällskap), Alexandra Granrot (Skånska Fältrittklubben) och Lotta Månsby (Göteborgs Galoppsällskap).
Om du har frågor eller förslag, kontakta Hanna Selinus på e-post hanna.selinus@svenskgalopp.se.
Hästnäringens Djurvälfärdskommitté
Svensk Galopp är också del av Hästnäringens Djurvälfärdskommitté. Det är ett nätverk för frågor kring hästens välfärd, smittskydd samt doping och medicinering.
Referat från Hästvälfärdsgruppens möten:
Referat från Hästvälfärdsgruppens möten:
Den generella karenstiden för antibiotika vid tävling förlängs från minst 8 dygn till minst 14 dygn från den 1 februari 2025. Undantaget för lokalbehandling med läkemedel innehållande antibiotikasubstanserna kloramfenikol, fusidinsyra eller klortetracyklin är oförändrat och dessa har fortsatt minst 96 timmars karenstid för tävling.
Det är NEMAC (Nordic Equine Medication and Anti-doping Committee) som har beslutat om denna förlängning. Bakgrunden är bland annat att val av antibiotikum ska ske enligt Läkemedelsverkets rekommendationer och inte utifrån hur lång karenstiden för tävling är. I dagsläget ses en generell nordisk och europeisk ökning i bruket av vissa antimikrobiella läkemedel som inte primärt ska användas som förstahandsval. Hästar som bedöms så sjuka att de av veterinär ordineras allmänbehandling med antibiotika ska, innan de åter kan anses vara i tävlingsmässigt skick, få tillräcklig tid för att återhämta sig.
Förlängningen innebär ingen förändring för läkemedel som innehåller bensylpenicillinprokain, som redan tidigare haft minst 14 dygns tävlingskarens. De läkemedel som berörs som är inregistrerade för häst i Sverige eller annat skandinaviskt land är sådana som innehåller bensylpenicillin, gentamicin, oxitetracyklin samt trimetoprim i kombination med sulfadiazin eller sulfadoxin.
En reviderad version av Karenstids- och förbudslistan kommer att publiceras i januari 2025.
19 september 2024 | Nyhet
Under två intensiva dagar på Flyinge förra veckan samlades forskare, erfarna hästprofiler och ett stort antal deltagare för att diskutera och utveckla sitt arbete kring hästvälfärd. Representanter från Svensk Galopp var på plats för att träffa andra yrkesverksamma inom hästnäringen och ta del av föreläsningar och clinics. Läs mer
14 september 2024 | Nyhet
Lördagseftermiddagen på Bro Park bjöd inte bara på förberedelser inför söndagens Stockholm Cup-dag, utan också på ett viktigt besök från antidopningshunden Lykke. Riesenschnauzern Lykke, Sveriges enda antidopningshund, fanns på plats tillsammans med sin förare Fia Mårdfelt för att bidra till att alla deltagande hästar tävlar på lika villkor och utan otillåtna preparat. Läs mer
Den 1 september inför Jordbruksverket en ny regel för att flytta hästar mellan länder i Norden utan hälsointyg.
Även fortsättningsvis slipper den som ska förflytta registrerade hästar till tävlingar eller andra aktiviteter i Norge, Danmark eller Finland kravet på hälsointyg. Men från och med 1 september ska förflyttningen på förhand registreras i EU:s gemensamma system Traces.
Mer om den nya regeln kan du läsa i ett pressmeddelande från Jordbruksverket:
Jordbruksverket ändrar regel i samband med vissa nordiska hästresor
På Jordbruksverkets hemsida finns också mycket information:
Jordbruksverket: Resor och handel med hästar mellan länder
Som tidigare kommunicerats kommer det från 1 juli 2024 enbart vara inregistrerade läkemedel för utvärtes bruk innehållande dimetylsulfoxid (DMSO) som är tillåtna och all annan utvärtes behandling med DMSO är förbjuden.
Detta innebär att alla liniment och andra produkter som innehåller DMSO från och med 1 juli är otillåtna att använda. För de inregistrerade läkemedel som innehåller DMSO gäller som tidigare minst 14 dygns karenstid. Observera att karenstiden kan vara längre än 14 dygn beroende på andra substanser i läkemedlet.
Beslut om denna förändring togs i Nemac (Nordic Equine Medication and Anti-doping Committee) redan 2023 och då infördes ett förbud mot användning av DMSO invärtes, med undantag för DMSO som hjälpämne i godkända läkemedel för djur. Nu kommer nästa del där det även förbjuds utvärtes och det svenska regelverket harmoniseras med de andra skandinaviska ländernas där förbudet redan införts.