Anders Lilius och Jan Ohlsson kommenterar Jockeyklubbens artiklar

Vi är oförstående till Jan Kleerups uttalande på Jockeyklubbens hemsida den 26 februari att ”finansiering av Bara finns”. För det gör det inte och det är tyvärr sanningen.

Det som fanns var en kontakt med en finansiär från vårt västra grannland, som indikerat att denne skulle kunna köpa marken. När denne fick lite mer information tackade denne nej. Av detta uppslag blev ingenting konkret.

Jan Kleerup lanserade vidare en idé där ett investeringsföretag i Stockholm skulle kunna finansiera en ny bana i Skåne. Men någon verklig kontakt hade inte har tagits så någon bekräftad finansiering fanns inte. Att man inte gått vidare med den saken förklarade Jan Kleerup med att han inte hade mandat för det. För det första menar vi att ett sådant mandat fanns och det är ju självklart att mandat hade givits om bara frågan hade kommit. För det andra är det så att om man ska man låna 500 miljoner kronor måste det finnas en väl underbyggd kreditansökan med bl.a. uppgift om önskat belopp, ställda säkerheter och framtida kassaflödesanalyser. Inget av detta har förelagts Svensk Galopps styrelse. Det måste rimligen ha ansetts ingå i uppdraget.

När styrelsen tittade närmare på den av Jan Kleerup framförda idén framkom att detta är en sedvanlig kommersiell finansiär som inte själv kommer att stå för äskat belopp utan kommer att sätta ihop ett konsortium. Efter några initiala kontakter där denne finansiär fick lite mer information kom ett snabbt svar. De tackade nej. Av detta uppslag blev heller inget.

Vi är tacksamma för allas engagemang gällande ny bana i Skåne, men konstaterar att det är tråkigt hur vår sport vilseletts av olika uttalanden om finansiering som inte varit säkerställd på något sätt.

På fråga till Jan Kleerup om han läst de miljögarantier som finns i avtalen var svaret nej. Lite förvånande att han kan veta att lämnade garantier är okej om han inte läst dem. Möjliga finansiärer kommer med stor säkerhet att titta noggrant på sådant i alla fall. Att som styrelsemedlem hantera miljöfrågan fel kan leda till ett personligt ansvar. Vi märker att det är lätt att vara riskvillig när man står vid sidan av och slipper ta risken själv och lika lätt att spekulera om finansiering som inte är klar.

På Jockeyklubbens hemsida den 20 mars påstås vidare att Anders Lilius skrek på Robert Okpu på ett möte. Jan Kleerup var inte närvarande så han kan inte veta vad som skedde. Att lyssna till hörsägen blir ofta fel. Okpu var inte heller närvarande i rummet utan han var med på en dålig internetuppkoppling. Det var skälet till att Anders Lilius tvingades prata med högre röst vilket också verifieras av det brev som sänts ut från SGS och GGS.

Vi efterlyste i Okpus artiklar en mer objektiv granskning av framförda synpunkter. Mer normalt för en journalist hade väl varit att det funnits intresse att faktagranska uttalanden och söka kompletterande uppgifter så att sanningshalten på det som skrivs ökar? I fallet Fredrik Reuterskiöld hade det t.ex. varit intressant att få en kommentar till den förlust på 86 miljoner kronor som SG redovisade med Fredrik som vd. Hur kunde det bli så fel?

Anders Lilius och Jan Ohlsson