"Om jag inte vore uppfödare skulle jag knappast vara hästägare", säger Eva CS Pettersson, som stortrivs bland sina föl på Tranberga Gård.
–Jag älskar föl! Det är så roligt att följa hästarna ända från början och sedan under åratal framöver, och glädjas över deras framsteg. Om jag inte sysslade med uppfödning skulle jag knappast vara hästägare heller, och det gäller nog rätt många av dagens uppfödare.
–Det är inte alls samma tjusning att ha köpt en färdig häst, som att själv ha valt dess föräldrar och skapat produkten från noll. Om aveln inte klarar sig, så kommer det att gå utför med sporten också.
Trots 25 år i Skåne har Eva behållit sin uppländska dialekt. Hon kommer från Uppsala, och det var där hon läste till veterinär.
–Det har alltid varit min dröm, att bli veterinär. Men jag kom inte in första gången jag sökte, så jag åkte till Flyinge och blev bland annat beridarelev, berättar Eva, som har tävlat medelsvår klass i både hoppning, dressyr och fälttävlan.
–Men numera rider jag bara på min dotters ponny!
Första kontakten med galoppen
På Flyinge träffade Eva ridläraren och amatörryttaren Kristina Alenfelt, som var sambo med amatörtränaren Anders Rickard.
–Vi köpte en häst tillsammans, som hette Fekner, och gjorde upp att Anders skulle träna, Kristina skulle rida och jag skulle mocka åt hästen, ler Eva, som därmed fick sin första inblick i galoppsportens förtrollande värld.
Hon gick senare amatörtränarkursen också, för att få lite bättre koll på propositioner och annat, så hon skulle kunna hänga med i snacket. Men hon hade inga ambitioner att bli tränare och har aldrig startat häst i sitt eget namn. Och ett tag såg det ut som om drömyrket skulle gå om intet.
–När vi kastrerade hingstar på Flyinge höll jag på att svimma och tänkte då att det där med veterinär fick vänta ett tag, så jag tog sedan jobb som Rikstelefonist på Telia i Malmö, och hade mina ridhästar som hobby.
Extra familj
Eva hade ju familjen i Uppsala men fann ett andra hem hos Inger och Lennart Linell.
–De blev mina extraföräldrar, och det blev så att när jag senare ändå kom in på veterinärlinjen, så bodde jag hemma i Uppsala under terminerna men tillbringade loven i Skåne hos Linells.
Det var också Linells som ”fixade ihop” Eva med hennes man Palle.
–De tyckte att han var ett bra parti; han hade ju häst i träning hos Francisco Castro...
Palle är inte bara lantbrukare utan snarare en entreprenör med många järn i elden. Visst finns det lantbruk på gården, och ett 60-tal kor, men han har även maskinstation och sysslar med grävmaskiner och annat på den 100 hektar stora gården, plus lika mycket till i arrende.
Ny hingst
Distant Thunder gick bort tidigare i år, och en ny hingst har nyligen anlänt till gården, lystrande till namnet Helsinki.
–Så fort det blev känt att Distant Thunder var borta, ringde flera agenter och ville hjälpa oss att hitta en ny hingst. Själv ringde jag till Lena Hedberg i Kentucky och sa att jag ville ha en ny hingst efter Storm Cat. Då rekommenderade hon att vi i stället skulle leta efter en hingst efter Distorted Humor, som är väldigt framgångsrik i USA.
Samtidigt hade agenten Lars Kelp hittat Helsinki, som var efter just denne hingst. Modern Well Dressed är själv Listedvinnare och har lämnat Dubai World Cup-vinnaren Well Armed. Helsinki har vunnit tre av nio starter och har varit placerad i både Grade 1, 2 och 3.
Förutom Helsinki finns även US Star Racings Oaxaca uppställd på gården, där Eva också tar emot ston för inackordering, utöver det egna tiotalet ston.
–Vi har extraboxar som vi ställer upp på sommarhalvåret, och så har vi ett avtal med ett Hästhotell i närheten, så vi kan alltid lösa uppstallningen för gästande ston. De ston (trav- och ridhästar) som kommer för semin brukar sällan stanna kvar, utan kommer bara över dagen.
Vikande marknad
Priserna vid årets åringsauktioner var inte mycket att glädjas åt, ur säljarnas perspektiv.
–Nej, det var inte så lysande, men som tur är hade jag bara tre åringar i år, så förlusterna blev inte så stora. Lisa Gautier köpte en av mina åringar obesett, tack vare att hon är så nöjd med det 2-åriga syskonet, så det var roligt.
–Efter Roslövsholmsauktionen beslöt jag att minska ner på antalet ston från 12 till 8. Utöver dessa har jag också kvar mitt 25 år gamla halvblodssto, som nu är dräktigt för tjugonde gången!
–Det är märkligt att köpintresset vid auktionerna inte står i relation till de förtjänstmöjligheter som finns för svenskuppfödda hästar. Om man tittar på listan över de tio hästar som har sprungit in mest pengar så är sex av dem svenskuppfödda, och alla har tjänat över en halv miljon.
–Men det kanske dröjer ett år till innan det nya bonussystemet har slagit igenom så att alla förstår fördelarna med det.
Eva är väl rustad för nästa års auktioner. Inte mindre än tolv föl har fötts på Tranberga i år, varav nio är egna.
–Vi har två föl efter Tertullian, där särskilt ett sto undan Ginger ser väldigt spännande ut. Och så har jag ju Distant Thunders sista årgång, de är också väldigt fina.
Stjärnor från stallet
Från gården har det kommit en hel del nyttiga vinnare, men också några riktiga stjärnor. Vilka tycker Eva själv är de bästa hästarna hon har fött upp?
–Gauntlett är ju den formtalsmässigt bästa, han står i 91. Hans mamma var en sådan som jag gallrade bort för att hon inte dög i aveln, efter att ha lämnat två föl före honom som inte visade någonting... Och det visar ju hur svårt det är att förutsäga kapacitet!
–Double Up, som vann Svenskt Oaks och Breeders’ Trophy Stayer och nådde 83 i formtal, och hennes syster Ancellia, som inte vann storlopp men tog 9 segrar och rankades i 88. Double Up är dräktig med Bosun’s Watch nu och Stall Tjäder blir ägare till det fölet, men sedan får jag tillbaka stoet, så det är roligt.
Finns det några mål och drömmar kvar?
–Att föda upp en Derbyvinnare, förstås! Jag behöver inte äga den när den vinner, men känslan av att ha fött upp en Derbyvinnare skulle slå det mesta.
Nadja Bellander
