Rundvandring på British Racing School.
Vi fick pengar till denna resa via HUS (Hästnäringens Ungdomssatsning) för att studera hur ponnygaloppen är uppbyggd i England och för att se hur British Racing School arbetar. Med på resan förutom Helena, Lotta och Cicci var också Malin J Karlsson, Sofie Carlson, Therese Karlsson och Amelie Hurdelbrink. Vi flög på torsdagkväll till Stansted Airport och tog oss därifrån vidare till Newmarket och British Racing School där vi också bodde.
Klockan 7 på lördagmorgonen åkte vi ut till Warren Hill där vi tittade på morgonträningen. Alla ryttare rider med reflexväst och det är oerhört mäktigt att se de stora tränarna komma ut med cirka 30 hästar i varje tur. Vi fick reda på att de har problem med trafiken och att det faktiskt nyligen hade hänt en olycka där ett ekipage blev påkört av en bil.
Efter morgonträningen åkte vi tillbaka till BRS där vi fick en rundvandring runt anläggningen och vi fick också följa med deras instruktör den bil han kör när eleverna rider på rakbanan. Alla elever har en hörsnäcka och läraren kan genom den ge instruktioner även under ritten på själva banan. Vi fick också se nybörjargruppen och lite av deras lektion inne i ridhuset.
Arbetsryttarutbildningen är 9 veckor på skolan och där rider man de första tre veckorna inne i ridhuset. Sedan är det dags för rundbanan under tre veckor för att avsluta med rakbanan under kursens sista veckor. För de elever som aldrig har ridit förut har de en förberedande kurs på fem veckor där eleverna får grunderna i stallarbete. Efter de 9 veckorna på BRS är det dags för 9 månaders praktik ute hos en tränare. Alla elever är garanterade ett arbete och praktiken är betald.
Om man vill börja arbeta i ett galoppstall i England och är under 19 år så måste man ha genomfört ovanstående utbildning. Annars har tränaren inte rätt att anställa dig.
BRS har även andra kurser. Det är dem som håller i utbildningen av alla ryttare som ansöker om ryttarlicens. Då går man en vecka på skolan där man lär sig allt praktiskt runt löpningsridning och man får även visa upp sitt kunnande i sadeln och självklart rida i startboxarna. Man kan åka dit från utlandet på skräddarsydda kortkurser och även på hinderkurser. De har kurser för assisstant trainers, tränarkurser, jockeykurser, racing secretary kurser mm. De har även en mekanisk ”avkastningshäst” med madrasser runt där man gå en kurs i att öva fallteknik. Alla lärlingar som ännu inte har vunnit 15 segrar måste årligen gå en 4-dagars jockeys conditional course för att få hjälp att förbättra sin ridning.
Efter ett obligatoriskt besök i galopputrustningsaffären Gibsons åt vi lunch på Tattersalls auktionsområde. Sedan bar det av till Shadwell där Tony Gammell arbetar. Det finns olika typer av anläggningar på Shadwell och Tony arbetar på deras Pre-training yard. Dit kommer Sheik Hamdans hästar som ska vila, har en skada eller de som ska vidare till ett annat land. Vi fick en rundvandring runt stallarna och de har många faciliteter; ett löpband där man till och med kan canterträna hästarna. Bandet kan också regleras så att det hissas uppåt så att hästarna tränar i uppförsbacke om man vill det.
De har en pool till hästarna, ett ”spa” där hästarnas ben kyls med vatten och man kan även välja att sätta på jacuzzin för ännu bättre effekt. Allt hö köps i USA och balarna läggs i en stor ”steamer” som drar ut damm och andra oönskade partiklar. Vi bevittnade hur två hästar som ska åka till Dubai för att tävla nu tränades upp utan ryttare genom att personalen tömkörde dem i både skritt och trav. För att inte belasta hästarnas ben mer än nödvändigt så fick man inte tömköra dem på en volt utan man fick springa efter i trav runt fyrkantspåret inne i manegen. Ett kanske inte så jätteroligt jobb!
Efter Shadwell bar det av tillbaka till Newmarket och tränare Jeremy Nosedas yard. De har cirka 90 hästar i träning och runt 45 anställda. På kontoret arbetade två personer på heltid med anmälningar, boka transporter och annat kontorsarbete. Det verkade vara en mycket god stämning i stallet och de personer som visade oss runt var mycket stolta över sitt stall och sina hästar. Även här köptes höet från USA och lades i ”steamers” innan utfodring. De hade också ett ”spa” till hästarna vilka även masserades varje vecka. Att ha häst i träning hos Noseda kostar 60 pund per dag och då ingår strö, foder och skötsel. Allt annat tillkommer såsom skoning, transporter, personal vid resor, massage etc.
På kvällen åt vi en god middag på en italiensk restaurang där vi träffade Ewy Nordling och Amie Karlsson. Amie var tidigare engagerad ordförande i Göteborgs Ungdomsteam och har nu hamnat i Newmarket där hon arbetar i ett litet stall. Ewy har slutat sitt arbete på Darley och arbetar nu heltid med att laserbehandla hästar, både ridhästar och galopphästar.
Lördagen gick helt i ponnygaloppens tecken. Det började med en Ponyracing Taster som BRS hade anordnat. Det är en introduktionsdag för nya som är intresserade av ponnygaloppen. Föräldrarna fick en rundvandring runt skolan medan de cirka 50 barnen delades in i fyra grupper. Grupperna cirkulerade mellan fyra stationer; sadling, rida på mekanisk galopphäst, öva fallteknik på tjocka mattor och rundvandring runt skolan. Sedan fick alla familjerna fri entré till löpningarna på Newmarket där det även tävlades i ponnygalopp.
Vi fick en pratstund med Gemma Waterhouse som både arbetar på BRS och är ansvarig för ponnygaloppen. Hon berättade om hur ponnygaloppen är strukturerad i England. Det finns bara två kategorier, ponnyer upp till 138 cm och ponnyer upp till 148 cm. Det finns tre nivåer; ponyclublopp (typ våra träningstävlingar), point-to-point ponyracing (ungefär som vår ponnygalopp) och så den ponnygalopp som ingår i Charles Owen ponnygaloppserie.
I den största kategorin där är det mest små fullblod som är med (de får inte någonsin ha startat på stora galoppen i något land) Den typen av ponnygalopp känns som en nivå över vår ponnygalopp och blir en bra förberedelse för ryttarna innan de ska ta steget upp till den stora galoppen. Det finns så många fullblod i England så det är inte konstigt att det går att anordna fulla lopp bara för dem. De riktigt snabba fullblodsponnyerna är åtråvärda och kostar upp till 20 000 pund att köpa berättade Gemma. Det är flera uppfödare som har börjat avla fram små fullblod då det numera har blivit så pass lönande.
Ponnygaloppen är den snabbast växande hästsporten i England och sedan den startade 2004 har 99 ponnyjockeys tagit steget upp och tagit en licens för den stora galoppen, imponerande! Men det finns en hel del likheter mellan ponnygaloppen i Sverige och i England. Precis som i Sverige är det ofta heta diskussioner kring starterna. Av de två starter vi såg på Newmarket var den ena bra men den andra var mycket ojämn. De har precis som vi genomgång efter loppen där de visar filmerna, här jobbar de precis som vi gör; det är endast ryttarna som är med på dessa. De har också regeln att man själv måste kunna ta sig upp till starten (hos oss får ju endast kategori A ha ledhjälp).
Vi avslutade vår vistelse i Newmarket med att se ett lopp med de stora hästarna innan vi begav oss till flygplatsen för resa hem tillbaka till Sverige. Vi var mycket nöjda med resan och vi kände att vi lärde oss mycket och att vi fick en hel del inspiration med oss i bagaget.
Vi vill avslutningsvis rikta ett stort tack till HUS som gjorde denna mycket lärorika och inspirerande resa möjlig!
- Lotta Malmborg
Fakta om Hästnäringens Ungdomssatsning (HUS)
Hästsportens Ungdomssatsning startade 1997. Sedan dess har fem miljoner årligen öronmärkts för satsningen och möjliggjort en värdefull verksamhet för barn och ungdomar. I år finns ungdomsprojekt inom följande discipliner inom HUS; ridsport (SVRF), trav (ST) och galopp (SG), men även av islandshästar (SIF), western (WRAS), avel (ASVH, SH) och brukshästar (JUF, FNH). HUS finansieras via HNS genom totalisatoravtalet mellan staten och trav-/galoppsporten.
