Att Lennart Reuterskiöld var en framgångsrik och omtyckt man går inte att ta miste på. Hans död uppmärksammas i media både i Sverige och internationellt. Det har varit artiklar om Lennars död både i Aftonbladet, Expressen, Bloodstocknews.eu och en insändare av Andrew Mead i European Bloodstocknews (EBN).
Många vill självklart hylla Lelle och nedan följer några minnesord och kommentarer från nära och kära.
Läs Björn Zachrissons fina minnestext om Lennart, klicka på länken till höger
Läs Andrew Meads insändare i EBN om Lennart, klicka på länken till höger
Kjells minnesord över Lennart kommer under nästa vecka.
Hans Adielsson:
Lennart var en mycket skicklig tränare och en gentleman.
André Bakos:
Jag har så mycket att tacka Lelle för! Som 14 åring fick jag äran att rida många av hans fina hästar han hade i träning. Tack för allt du lärt mig och tack för att jag fick vara en av dem du fostrade in i sporten. Tänker på er alla i familjen Reuterskiöld
Joakim Brandt:
Lennart var med sin stil och klass en enorm förebild för mig, både som person och som tränare. Hans sätt, tillsammans med Madde, att ta hand om oss som var lärlingar hos honom, var helt fantastiskt. Det han förmedlade påverkar mig fortfarande varje dag. Jag blev väldigt ledsen när jag fick nyheten om hans bortgång.
Benny Carlsson:
När Hans Adielsson gick över till travet flyttade jag till Madde och Lelles stall. De hjälpte oss med många fina hästar genom åren. Vi samarbetade också på avelssidan. Många ston med föl och åringar har varit på vår gård på somrarna. Vi hade ett trevligt umgänge och gjorde några resor tillsammans, bland annat till Australien. Vi hade alltid trevligt tillsammans och vi upplevde alltid både Lennart och Madde som justa, kompetenta och korrekta. Vi kommer att sakna Lennart mycket.
Sabrina Ekstrand:
Läste just att en mycket fin man har lämnat jordelivet! En man som är en av mina stora förebilder inom galoppsporten! Mina tankar går tillbaka till mitt aktiva liv inom galoppsporten! Jag sommarjobbade redan när jag var 12 år och red ut på helger och lov hos denna fantastiska tränarfamilj som lärde mig otroligt mycket!
Jag köpte min första galopphäst från deras stall. Han hette Illovo och var en riktigt fin läromästare! Jag minns det som igår när han gjorde sin första start på Jägersro i min ägo och han var tvåa med Jocke Brandt i sadeln då han red ett av sina första amatörlopp! Och sedan åkte vi till Strömsholm och där blev vi fyra med Bebbe i sadeln!
Resten av starterna vill vi inte minnas för då stod den lille diamanten kvar i startboxarna när de andra stack i iväg! Efter Illovo har det blivit många fler galopphästar och starter! Tack för dina råd och glada tillrop och det har varit kul att fortsätta följa varandras liv genom Facebook! RIP Lelle! Mina tankar går till alla anhöriga!
Mark Graversen (f d Larsen):
Jag var förstejockey för Lelle i många år och han var alltid en gentleman. Jag kan faktisk inte komma ihåg att vi har haft en enda meningsskiljaktighet. Det var oerhört enkelt att rida för honom, han lät allt vara upp till mig. Det är det tyvärr inte många tränare som gör. Lelle visade alltid tålamod med hästarna och han var till 100 % hästmänniska. Jag känner med Madde och resten av familjen.
Erik Ivares:
Min relation med Lennart Reuterskiöld var under de första 15 åren företrädesvis av en ren professionell karaktär - via mitt arbete på Trav och Galoppronden. Jag hade den största respekt för Lennart. Av honom fick man ju alltid klara besked - och dessutom, allt som oftast - även en och annan rolig "sidohistoria” berättad för sig vid våra allt mer frekventa samtal.
Jag minns mycket väl när och hur vår relation gick från mest professionell till mer personlig. Det var en Derbydag på Klampenborg i början av 2000-talet. Jag stod med sonen Fredrik på stallfiket och hade precis levererat "punchlinen" i en fräckis av (ursäkta) väl grov karaktär - enbart ämnad för hans öron, då jag fick en klapp på axeln och en kort senare även en rätt robust knuff i ryggen. Jag minns att jag både skämdes och blev förskräckt då Lennart och Madde hade "överhört" historien.På den tiden var det minsann inget fel på Lelles hörsel! De två höll masken och såg barska ut i ungefär tre sekunder - som för mig kändes som tre minuter - innan de båda sprack ut i breda leenden och gapskrattade. För så var Lennart, och så ÄR Madde. Alltid lika professionella i sina yrkesroller, alltid lika finurliga och pillemariska vid sidan om.
Jag hade tre dagar tillsammans med Lennart våren 2015 då vi bevistade Newmarket. De där 72 timmarna i Lennarts sällskap kommer jag aldrig att glömma och alltid värdera högt. Hans fantastiska hästöga vid besiktning av tvååringarna imponerade lika mycket som hans gamla historier om "The Royal Trainer" Fulke Walvwyn gladde. Och historier hade Lennart oändligt många att berätta efter sitt långa och framgångsrika liv i kapplöpningssportens tjänst. En sann hedersman är borta - men aldrig glömd.
Fredrik Johansson:
Jag var lärling hos Lelle och arbetade i hans stall under 5-6 år. Han satsade mycket på mig och gav mig chansen när jag var ung vilket jag verkligen uppskattar. Han var snäll, lugn, säker och en väldigt duktig tränare och läromästare. Vi tog många segrar ihop och han gav mig chansen att konkurrera med de allra bästa vilket la grunden för min karriär. En stor profil har lämnat oss!
Cilla Unnérus (fd Möller):
Det är svårt att inte bara tänka sorgliga tankar idag efter att Lelle har lämnat oss men jag har ett (av många) roligt minne från vår gemensamma tid på Borup då Lelle skulle vara jultomte hos oss. Det gick ju bra till en början då han knackade på dörren med tomteskägg och tomteröst men han kunde ju inte lura hundarna som blev jätteglada att se honom och nosade och hoppade på honom och som den hundvän han var så böjde han sig ner och klappade dom och hälsade med vanlig röst och då blev han ju avslöjad! Vi fick oss alla ett gott skratt och ett roligt minne! Det blir ett stort tomrum efter Lelle!
