Vd-brev: Skillnaden mellan det möjliga och det omöjliga ligger i vår beslutsamhet

Jag är väldigt glad att mina månadsbrev läses och diskuteras i våra olika forum i galoppen. Att jag får förslag på ämnen för mina texter vittnar om ett positivt engagemang som för oss framåt.

Som jag skrivit om tidigare så står utmaningarna på rad hos Svensk Galopp och möjliga lösningar är strikt prioriterade.

I detta är det också viktigt att ha i åtanke att både styrelsen och administrationen är ett verktyg för att genomföra de planer som fullmäktige (galoppsällskapen) fastställer för Svensk Galopp. Styrelsens arbete utvärderas årligen i granskningen av styrelsens förvaltningsberättelse på årsstämman. Det är välkända och viktiga föreningsprinciper.

Förutsättningen för att lyckas med att nå nya mål är att skapa en gemensam förståelse för vad som är viktigt för Svensk Galopp och inte nödvändigtvis bara för en eller två av våra tre regioner. Det är i den relationen jag ser att det finns många utmaningar. Sådana strategiska utmaningar ägs av galoppsällskapen, inte av styrelsen eller administrationen.

Ett sådant exempel är Ny bana i Skåne. Jag har skrivit detta förut och skriver det gärna igen: I regeringsbeslutet om separationen mellan ATG och sporten, daterat och signerat den 29 november 2018 av Regeringen och trav- och galoppsporten, framgår bland annat:

§3. Föreningarna har att verka för att trav- och galoppsporten inom landet ska kunna bedrivas på ett sådant sätt att de långsiktiga förutsättningarna för sportens utveckling och geografiska spridning tryggas. Därvid måste galoppsporten och de mindre travbanornas särskilda behov beaktas.

Den konflikt som kommer till uttryck i diskussioner, och inte minst åsikter som utbyts i sociala medier kring detta ämne, är irrelevant om vi ska ta avtalet med staten på allvar.

Varför är det så? Är det för att några har mer fokus på att framhäva våra olikheter än att värna om det som vi har gemensamt?

Administrationen och styrelsen har arbetat mycket med alternativ till en ny bana i Skåne. Länsstyrelsen tog i höstas ett beslut rörande miljöfrågan för marken i Bara, vilket gjorde att Bara återigen måste bedömas kunna vara ett möjligt alternativ i lokaliseringsfrågan.

Oavsett vad administrationen eller styrelsen för Svensk Galopp kan tycka om en ny bana i Skåne så är det galoppsällskapen och i slutändan fullmäktige som äger sådana beslut. Representanterna i fullmäktige är de som suttit längst i Svensk Galopp. Det senaste decenniet har styrelse och vd bytts lika ofta som vi har bytt kalenderblad.

Sedan är det naturligtvis styrelsens uppgift att se till att de av fullmäktige prioriterade uppgifterna hanteras därefter. Därför är det som att, som vi säger på norska, «rette baker for smed» när styrelsen i Svensk Galopp får kritik för att inte ha gjort något med Bara-projektet. I min värld är det nog så att kritiken hade varit befogad om styrelsen faktiskt hade haft ett utökat mandat att arbeta med det här specifika projektet. Men så har det inte varit och det är endast fullmäktige som kan ompröva sina egna beslut.

Så jag håller med dem som oroar sig för konsekvenserna av en utebliven lösning på lokaliseringsfrågan, och framför allt den framtida rekryteringen till sporten.

Styrelsen för Svensk Galopp och förvaltningen har arbetat, och arbetar just nu, på flera parallella spår i det här fallet. Utmaningarna är komplicerade och många faktorer måste tas i beaktande innan man lämnar ett förslag till en framtida tränings- och tävlingsanläggning i Skåne. Det som uppfattas som tidspress hade kunnat undvikas om hela organisationen tagit framtidsinriktade beslut för flera år sedan.

Även om pengar är en viktig variabel i beslutsunderlaget, så är det inte den enda. Oavsett den rådande ekonomiska situationen i Svensk Galopp måste det vara en gemensam uppgift att förvalta våra tillgångar till förmån för sporten så att även kommande generationer kan njuta av "The Sport of Kings".

Nuläget är att Svensk Galopp bär stora fasta kostnader för drift av anläggningar, avskrivningar och finansiering. Som jag redogjorde för vid informationsmötet den 17 mars står kostnader för driften av våra nuvarande anläggningar, finansiella kostnader och avskrivningar för mer än 40 % av Svensk Galopps totala kostnader.

För information är detta 112 607 kr för varje aktiv galopphäst vi har registrerat per 1 april 2022 (817 st). Det är lätt att hålla med om att kostnaderna måste ner, men det betyder också att alla måste vara överens om att det får en konsekvens. Finansieringskostnader kan endast åtgärdas på lång sikt då det är kostnader förknippade med redan genomförda investeringar som är svåra att bli av med. Många av driftskostnaderna är också "fasta" och baseras på hur vi har byggt våra nuvarande anläggningar.

Det är denna verklighet vi måste förhålla oss till. Om alla kunde enas om några prioriteringar hade mycket kunnat göras, inte minst att vi kan använda allas resurser för tillväxt och till inte en intern konflikt om de kortsiktiga målen.

Den viktigaste nu är att alla inser att om vi ska förändra vår nuvarande situation måste vi fatta beslut om riktningen och sedan hålla en jämn kurs över en längre period. Möjligheterna ligger därför i vår egen beslutsamhet.